Reidar Särestöniemi: konstnärens liv och arbete

Reidar Särestöniemi (1925-1981) är en av de mest kända finska konstnärerna och den bemärktaste lappländska konstnären på sin tid. Han föddes i byn Kaukonen i Kittilä som sjunde och yngsta barn till Alma och Matti Kaukonen, sedermera Särestöniemi. Familjen fick sin utkomst med jordbruk och renskötsel.

Reidar Särestöniemi studerade vid Finlands Konstakademi i Helsingfors (1947-1952) och vid Ilja Repin -institutet i dåvarande Leningrad (1956-1959). Särestöniemis konstnärsbana fick sitt uppsving i och med den första privatutställningen, som han höll i Helsingfors efter studierna i Leningrad. År 1975 tilldelades han hederstiteln konstnärsprofessor. Reidar Särestöniemi var en färgrik person, som i tiden väckte diskussion gällande såväl hans konst som hans personlighet.

Med undantag för studieåren levde Särestöniemi hela sitt liv på hemstället. Den omgivande naturen i Lappland och de lappländska människorna med sina myter och berättelser är den utgångspunkt, som gav innehåll och kraft åt Särestöniemis konst. Myrar och fjäll, ripor, lodjur och renar liksom bässen eller gumsen förekommer ofta i Särestöniemis arbeten. Ofta skildrar djurgestalterna konstnären själv.

Förutom i bildmotiven kommer Lapplands natur till synes också i den starka färgvärld som betecknar Särestöniemis verk och som på sin tid var mycket avvikande inom den finska konsten. Färgerna är ett viktigt element i Särestöniemis arbeten. Under hela sin konstnärsbana experimenterade han med färger och undersökte de möjligheter de gav.

Fastän Lappland var en viktig konstnärlig utgångspunkt för Reidar Särestöniemi, kan man också finna andra intryck allt från den europeiska modernismens stora namn till den ryska konsten och förhistoriska grottmålningar. I Särestöniemis produktion kan man urskilja olika perioder: 1950-talets målningar och grafik avviker från hans mest kända arbeten, 1960- och 1970-talens stora och färgstarka oljemålningar.